Dag: 2 november 2026

Flera parter måste vara överens innan relining kan påbörjas, och var och en har rätt att säga nej.

Fyra parter kan stoppa relining, och bara en av dem är hantverkarenFyra parter kan stoppa relining, och bara en av dem är hantverkaren


En reliningfirma har skickat offert, bokat tid och beställt material. Tre dagar innan start ringer de och ställer in. Orsaken är sällan teknisk. Oftast är det någon annan som sagt nej, och den som säger nej är inte alltid den som beställde jobbet.

Relining presenteras ofta som en enkel lösning: en strumpa i stället för schakt. Men verkligheten innehåller fler aktörer än de flesta räknar med. Vissa har vetorätt, andra har bara rätt att bli informerade. Och skillnaden är inte alltid självklar förrän det är försent.

Fastighetsägaren kan säga ja, men äger inte alltid rören

I en privatägd villa är frågan enkel. Ägaren bestämmer, betalar och tar konsekvenserna. Men i bostadsrättsföreningar och flerfamiljshus blir det snabbt krångligare.

En bostadsrättshavare äger inte rören. Föreningen gör det, och därmed också ansvaret för ledningarna från stammen till lägenhetens kopplingar. Om du som bostadsrättshavare vill åtgärda en läcka i stammen kan du inte göra det på egen hand, även om det kostar dig pengar varje dag läckan pågår.

I hyresrätter är situationen ännu tydligare. Hyresvärden äger allt som sitter fast, och det inkluderar avlopp, spillvatten och regnvatten. En hyresgäst kan påtala problemet, men inte beställa åtgärd.

Styrelsen kan vilja, men behöver majoritet

Även när föreningen är enig om att något måste göras kan beslutet fastna. I de flesta stadgar krävs ett stämmobeslut för större underhållsåtgärder, och relining räknas nästan alltid dit.

Det innebär att ett förslag måste ut på kallelse, diskuteras, röstas igenom och protokollföras. Processen tar veckor, ibland månader. Under tiden kan akuta problem växa, och entreprenören som lovat plats i schemat kan ha bundit upp resurser någon annanstans.

Om stämman säger nej finns det inget att göra. Även om styrelsen, förvaltaren och en teknisk sakkunnig alla rekommenderar relining kan en majoritet av medlemmarna välja att vänta, utreda vidare eller satsa på traditionell schakt.

Kommunen kan sätta stopp även när allt annat är klart

Relining kräver sällan bygglov, men undantag finns. Om arbetet påverkar byggnadens bärande stomme, kräver schakt i allmän mark eller innebär ändring av VA-anslutningen kan tillstånd behövas.

Kommunens bygglovsavdelning har inte bara rätt att säga nej. De kan också kräva kompletteringar, ritningar, teknisk dokumentation eller besiktning innan arbetet får påbörjas. Det tar tid, och ibland kostar det mer än själva reliningarbetet.

Vissa kommuner kräver även samråd med VA-huvudmannen, särskilt om relining sker i en ledning som ansluter direkt till det kommunala nätet. Då kan processen dra ut ytterligare, eftersom VA-enheten ofta har egna krav på metod, diameter och inspektion.

Grannen kan ha rätt att stoppa, beroende på ledningens sträckning

I radhusområden och kedjehus delar flera fastigheter ofta samma avloppsledning. En gammal stam kan löpa under tre eller fyra tomter innan den når det kommunala nätet. Det innebär att ett reliningprojekt inte bara rör en ägare.

Om ledningen går genom din tomt men ägs gemensamt via en servitutsförening eller samfällighet kan du inte ensam besluta om relining. Alla parter som berörs måste informeras, och ofta krävs samtycke från varje delägare.

Samma princip gäller vid ledningar som korsar granntomter. Även om du betalar hela kostnaden kan grannen säga nej om arbetet innebär åtkomst via deras mark eller risk för intrång. Då krävs avtal, och det tar tid att förhandla fram.

Hantverkaren kan säga nej om förutsättningarna inte stämmer

Det är lätt att tro att entreprenören alltid vill ha jobbet. Men seriösa relingfirmor tackar nej om förutsättningarna inte håller. Det kan handla om för dålig access, för mycket böjar i ledningen eller för kraftig korrosion för att en strumpa ska fästa ordentligt.

En del förutsättningar syns inte förrän kameran är nere. Då kan beskedet komma mitt i projektet: vi kan inte fortsätta. Det är inte hantverkarens fel, men det är ändå hantverkaren som tar stoppsignalen.

Ibland beror det på säkerhet. Om en …