Kategori: Markarbeten

Sju frågor att ställa till en markentreprenör, och varförSju frågor att ställa till en markentreprenör, och varför


En offert på ett markarbete är svår att bedöma eftersom nästan allt som prissätts byggs in och blir osynligt. Beställaren kan granska det översta lagret och ingenting annat.

Det som ändå går att bedöma är svaren man får innan arbetet börjar. Nedan är sju frågor som säger mer om en entreprenör än priset gör, med en förklaring till varför varje fråga är relevant.

1. Vem begär ledningsanvisning, och när?

Under mark ligger el, fjärrvärme, vatten, avlopp, tele och fiber. Att gräva av en kabel är dyrt och farligt, och ansvaret ligger hos den som utför arbetet.

Ledningskollen är den nationella tjänsten där anvisning begärs, och ärendet går ut till samtliga ledningsägare i området.1 Handläggningen tar tid, ofta ett par veckor, vilket innebär att begäran hör hemma i planeringsskedet.

Ett bra svar anger både vem som gör det och när det ska vara klart. Ett svar som säger att man brukar titta efter i marken är inget svar.

Följdfrågan är minst lika viktig. Anvisningen omfattar inte ledningar på den egna fastigheten, alltså efter förbindelsepunkten. Dränering, stuprörsledningar och servisledningar redovisas inte av någon, och den kunskapen finns bara hos fastighetsägaren eller i gamla ritningar.

2. Vad händer med massorna?

Den enskilt största kostnadsposten i de flesta markarbeten är inte grävningen utan transporterna.

Massor som schaktas bort är avfall när innehavaren gör sig av med dem, och att använda dem för anläggningsändamål på en annan plats är anmälnings eller tillståndspliktigt beroende på föroreningsrisken.2

Frågan bör därför besvaras i fyra delar. Hur mycket bedöms schaktas bort, vart går det, vad kostar mottagningen och vem bär risken om massorna visar sig förorenade.

Det sista är den punkt där offerter skiljer sig mest utan att det syns. En entreprenör som räknat med rena massor och en som räknat med provtagning ger olika pris på samma arbete.

3. Hur packas fyllningen?

Det mest avslöjande av de sju svaren.

Packning sker i lager. Material läggs ut i begränsad tjocklek och packas innan nästa läggs på, eftersom utrustningen bara arbetar ned till ett visst djup. Ett tjockt lager packas inte igenom hur många överfarter man än gör.

Ett bra svar anger en lagertjocklek i centimeter och vilken utrustning som används. Ett svar som säger att det packas ordentligt betyder att frågan inte har något bestämt svar hos utföraren.

Följdfrågan handlar om dokumentation. Fotografier av varje lager innan nästa läggs på kostar två minuter för den som redan står där, och det är det enda sätt en beställare har att i efterhand kontrollera ett arbete som byggts in.

4. Vem sätter höjderna?

Höjdsättningen avgör vart vattnet tar vägen, och den byggs in i bärlagret snarare än i slitlagret.

Det innebär att ett fel inte kan rättas med mer asfalt eller tjockare sandbädd. Det ska mätas när bärlagret är klart och innan ytan läggs.

Två gränssnitt är kritiska. Höjden mot husgrunden, eftersom marken ska luta bort från byggnaden de första metrarna. Och höjden mot befintliga brunnar och mot tomtgränsen, eftersom vatten som leds fel hamnar antingen mot huset eller hos grannen.

En fastighetsägare får inte genom uppfyllnad ändra vattnets naturliga väg så att skada uppstår på annans mark, vilket gör höjdsättningen till en relationsfråga och inte bara en teknisk.

5. Vad gäller om förhållandena avviker?

Berg där det skulle vara morän. Vatten där det skulle vara torrt. En gammal cistern som ingen visste om.

Vem som bär merkostnaden avgörs av vad underlaget sagt och av vilket standardavtal som gäller. Har beställaren tillhandahållit en geoteknisk undersökning utgör den en förutsättning, och en avvikelse från den ger normalt rätt till ersättning.3

Har inget underlag lämnats blir bilden otydligare, och det är då tvisterna uppstår.

Den praktiska slutsatsen är densamma oavsett svar. En undersökning före upphandlingen gör anbuden jämförbara, eftersom alla räknar på samma verklighet i stället för på var sitt antagande.

6. Hur hanteras schaktet under arbetet?

Ras i schakt är en av de allvarligaste olyckstyperna i branschen, och den …

”Marken ljuger aldrig – men den berättar inte heller frivilligt””Marken ljuger aldrig – men den berättar inte heller frivilligt”


Ett reportage om markarbetenas dolda komplexitet och konsten att bygga på rätt grund

Det är tidigt på morgonen när grävmaskinen rullar in på tomten. Föraren känner igen lukten – fuktig jord, lite diesel, lite höst. Han har gjort det här tusentals gånger. Sänkt skopan i mark som verkat solid och hittat lera tre decimeter ned. Grävt i mark som verkat mjuk och träffat berg på en meters djup. Marken berättar sällan vad den innehåller förrän man faktiskt gräver i den.

”Det är det som gör jobbet intressant,” säger han. ”Och det är det som gör det svårt att prissätta.”

Han arbetar för AK Entreprenad, ett företag med lång erfarenhet av mark- och anläggningsentreprenader. Han har under sin karriär grävt i allt från välkartlagd stadsjord till okänd landsortemark där det senaste dokumentet i kommunens arkiv är en ledningskarta från 1973 som visar rör som ingen längre kan bekräfta existensen av.

Markarbeten är det fundament som allt annat byggande vilar på. Bokstavligen. Och ändå är det det moment i ett byggprojekt som de flesta beställare förstår minst och undervärderar mest.

Vad markarbeten egentligen är

Fråga tio personer vad markarbeten innebär och de flesta svarar ”grävning”. Det är inte fel, men det är ungefär lika heltäckande som att säga att kirurgi innebär ”skärande”.

Markarbeten är det samlade arbetet med att förbereda och anpassa mark för det som ska byggas på eller i den. Det inkluderar schaktning och fyllning – att ta bort jord och berg som inte ska vara där och fylla på material som ger rätt bärighet och nivåer. Det inkluderar grundläggning – att skapa det stabila underlag som byggnaden eller anläggningen ska vila på. Det inkluderar dränering och dagvattenhantering – att styra vatten bort från konstruktioner och grunder. Det inkluderar VA-installationer – vatten- och avloppsledningar som ska läggas i mark med rätt fall och rätt djup. Och det inkluderar ytarbeten – vägar, uppfarter, gräsytor, hårdgjorda ytor.

Varje del hänger ihop med de andra. En dränering som inte fungerar underminerar grundläggningen. En grundläggning som är felaktigt dimensionerad för markförhållandena ger sättningar i konstruktionen. VA-ledningar som lagts med felaktigt fall ger stopp och läckor. Det är ett system, inte en samling separata arbetsmoment.

Scenen i kommunens arkiv

Projektledaren för ett villaprojekt i en äldre förort i Stockholm sitter med en bunt papper och en känsla av att något inte stämmer. Ledningskartan från kommunen visar en vattenledning löpande längs tomtgränsen. Den geotekniska rapporten antyder att marken närmast den tomtgränsen har ovanligt hög fuktighet för att vara en högt belägen tomt.

Hon ringer kommunens VA-avdelning. Efter tjugo minuter i telefonkö och tre vidarekopplingar får hon svar: ledningen på kartan drogs om 1987. Den nya dragningen är inte inritad i det äldre kartmaterialet. Och den löper ungefär tre meter innanför tomtgränsen, rätt igenom det planerade husläget.

”Det är det klassiska scenariot,” säger hon efteråt. ”Dokumentationen stämmer inte med verkligheten. Den stämmer aldrig helt. Och det är därför man alltid måste kontrollera, alltid måste gräva provgropar, alltid måste fråga fler frågor än vad som verkar nödvändigt.”

AK Entreprenad genomför alltid en grundlig genomgång av befintlig dokumentation – ledningskartor, geotekniska rapporter, planhandlingar och historiska flygfotografier – innan ett markprojekt påbörjas. Det är ett steg som tar tid och kostar pengar men som är billigare än alternativet: att hitta problemet med grävmaskinen.

Vad marken berättar – om man vet hur man lyssnar

En geoteknisk undersökning är markprojektets viktigaste förberedande åtgärd. Det är den faktiska kommunikationen med marken – provtagningar, trycksonderingar, grundvattenmätningar – som ger ett faktabaserat underlag för hur projektet ska genomföras.

Utan den undersökningen baseras projekteringen på antaganden. Antaganden som ibland stämmer och ibland inte. Och när de inte stämmer uppstår de tilläggsarbeten som förvandlar ett välbudgeterat projekt till ett som spricker.

Boverkets riktlinjer för byggprocessen är tydliga: geoteknisk undersökning ska genomföras innan projektering av grundläggning och markarbeten påbörjas. Det är inte ett råd – det är en förutsättning för att projekteringen ska ha ett faktabaserat underlag. En …