När tystnaden kostar pengar – om att hitta nya investerareNär tystnaden kostar pengar – om att hitta nya investerare
Det är en situation många företagare känner igen. Kapitalet börjar sina, tillväxten kräver mer resurser, och styrelsen beslutar om nya aktieemissioner. De befintliga aktieägarna kontaktas, förhoppningsvis. Men för att få in tillräckligt med pengar måste man också hitta nya investerare. Och där börjar problemen. För hur når man ut till nya utan att skrämma bort de gamla? Hur berättar man om bolagets potential utan att lova för mycket? Och hur hanterar man alla som hör av sig och vill veta mer, utan att tappa kontrollen över processen? En digital aktiebok och en strukturerad emissionsplattform gör det som är svårt hanterbart på egen hand till något som faktiskt går att styra.
Det första problemet är spridningsförbudet. Ett onoterat bolag får inte sprida sitt emissionserbjudande till fler än 200 personer, om de inte i förväg bett om att få ta del av sådana erbjudanden. Det är en regel som är lätt att bryta mot om man inte är försiktig, och konsekvenserna kan bli allvarliga. Men den är också lätt att hantera med rätt verktyg. I en digital plattform kan investerare själva anmäla intresse för att ta del av erbjudanden, och bolaget kan sedan rikta sin kommunikation till dem som faktiskt vill ha den. Ingen spam, ingen risk, inga otrevliga överraskningar.
Nästa utmaning är att presentera bolaget på ett sätt som fungerar för olika typer av investerare. Vissa vill ha en snabb överblick på fem minuter. Andra vill gräva djupt i siffror och detaljer. Att försöka tillgodose alla med mejl och separata bilagor är en administrativ mardröm. En digital plattform låter dig bygga en presentation som fungerar i flera lager. En kort introduktion för den som bara vill veta grunderna, ett pitchdeck för den som vill veta mer, och ett datarum med fullständig dokumentation för den som är redo att göra due diligence. Allt tillgängligt på samma ställe, med tydlig behörighetsstyrning.
För de befintliga aktieägarna handlar det om något annat. De har redan satsat, och de kommer att följa emissionen med ett särskilt intresse. Hur behandlas de? Får de möjlighet att teckna sin pro-rata? Blir de informerade i samma veva som nya investerare? Eller får de reda på saker efteråt, via rykten och andra kanaler? En digital plattform gör det möjligt att hantera alla grupper samtidigt, med olika budskap och olika erbjudanden. Befintliga ägare ser sitt pro-rata direkt i sin depå. Nya får information anpassad till deras behov. Ingen känner sig bortglömd, och ingen får information de inte bett om.
Det som ofta är svårast är att hitta nya investerare över huvud taget. De flesta bolag har inte ett stort nätverk av kapitalstarka individer att ringa till. Och att betala för annonsering eller dyra introduktionsbyråer är inte alltid möjligt för ett bolag i tillväxtfas. En digital plattform där investerare själva kan söka efter intressanta bolag och välja att följa dem är en helt annan väg. Inte genom att du säljer, utan genom att de själva hittar dig. Och när du sedan genomför en emission kan de som valt att följa dig bli informerade automatiskt – precis som de bett om.
Men att nå nya investerare är bara halva striden. Den andra halvan är att övertyga dem att faktiskt teckna. Och här spelar förtroendet för bolagets administration en större roll än de flesta tror. En investerare som ser att aktieboken är i ordning, att processen är strukturerad och att dokumentationen finns tillgänglig, känner sig tryggare. Det handlar inte om att man tror att bolaget kommer att lyckas med sin affär. Det handlar om att man litar på att bolaget kommer att hantera investeringen på ett professionellt sätt, oavsett hur det går med affären. Och det förtroendet byggs inte i mötet där man pitchar. Det byggs i det sätt man presenterar sig, i strukturen på erbjudandet, i transparensen från första kontakt till sista signatur.
För många företagare är det lockande att ta genvägar när kapitalet tryter. Att mejla ut erbjudandet till en lång lista, …